I forgot to say out loud, how beautiful you really are to me.

Satt på körskolan idag och lyssnade på musik medans jag läste. Plötsligt börja den där låten spela sig och jag börja tänka på dig. Jag kunde inte koncentrera mig längre, det enda som fanns kvar i mitt huvud var du..

Jag börja tänka tillbaka på alla minnen som jag delat med dig, den bästa tiden i mitt liv.
Jag kunde inte hindra tåren som sakta rann ner för min kind. Tanken på att kanske aldrig få se dig igen gör så fruktansvärt ont. Jag försöker vara stark, men det är svårt då jag nu insett vad jag gått miste om.
Jag har varit tvungen att lämna det finaste som någonsin skapats på jorden..
Det absoult värsta som hänt mig var när jag var tvungen att skiljas ifrån dig. Jag vet inte om du känner samma som mig, men jag saknar dig verkligen. mer än någonting annat..

Om jag fick önska så skulle jag önska att du var här med mig och att tiden stod stilla.
För när jag är med dig så är allting bra, ditt leende gör så jag fylls av glädje och jag kan inte göra någonting annat än att le.
Jag behöver dig,. här och nu.. det har gått allt för länge nu sen dina ögon, din rme & din ömhet fyllde mig med lycka.
Jag vet inte vad jag gör utan dig, just nu känns det som om någon slitit ut mitt hjärta och trampat på det.
Jag kanske bara var någon för dig, men för mig var du allt.
Utan dig är jag förlorad...



Kommentera här: